tisdag 27 november 2007

föralltid

Det är kallt
vattnet i bäckarna fryser till is
Löven knastrar under mina fötter
Snö virvlar upp i mitt ansikte
och jag ser knappt vart jag går

Min vita klänning
färgas röd
av mina randiga armar

Jag känner ingen smärta
En tår faller längs min kind
och jag faller tyngdlöst
Den mjuka snön
fängslar varenda muskel
och jag försvinner

FÖRALLTID.

Inga kommentarer: